kvällen som aldrig blir natt som aldrig tar slut

Känns som jag kommer somna sent varje natt, det är för svårt.
Läste precis ett jobbig mail, tränar stuff... Ibland förstår jag inte hur svårt det ska vara.
Hoppas att det löser sig imorgon, annars är det tur att vi alltid lyckas lösa allt Hamis.
Annars hade jag varit både stressad och orolig nu, men jag är helt lugn. 
Ska bli så roligt att köra igång på allvar nu när den riktigt nedräkningen till allt roligt i vår börjat som vi längtat så efter hela hösten. Är pepp inför domarutbildningen i helgen också, även om det innebär att jag missar första träningen. Men Hamis fixar nog hela vårens jobb då (det skulle vara skönt iaf). 

Nu ska ja planera lite programträning och fortsätta min terapi.. Plugga ska jag också såklart för det har jag knappt gjort ikväll, ibland är jag så dum. Men men det löser sig.

Jocke kom hem NU! Tyvärr är nu inte möjligt utan jag får nog vänta tills den 26:e då jag ska ut till arlanda med choklad som vanligt. Eller så gjorde jag förra året men året innan när vi bara setts ett halvår knappt åkte jag till lägenheten på kvällen och somn.. Eller en gång väntade jag i trappen och en annan gång har jag åkt hit somnat och vaknat av att Jocke kom in genom dörren som en drömgestalt (det var när han varit i Turkiet, oj det var förra sommarn tror jag) läskigt hur allt flyter ihop.. Föresten är det bara en vecka kvar tills vi varit tillsammans i två och och sex månader det känns stort, men det är bara att titta på mamma och pappa som träffades när de var 17 och lever tillsammans än idag så känns inte så långt längre, men stort är det i alla fall lite.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback